När jag var ute och motionerade i morse under mäklarbesöket så kände jag plötsligt den där obehagliga känslan av att underkläderna halkat upp så långt att de nästan kliar en i gommen, ingen vidare skön känsla. Så jag ser mig lite snabbt omkring och stoppar sedan ner handen bak i byxorna för att frigöra min ändalykt.

Då tycker jag mig, trots den höga musiken i lurarna, höra något avlägset ljud. Jag vänder mig om av ren reflex och ser till min stora fasa att det kommer en cyklist rakt emot mig i full fart, hon är bara någon meter ifrån mig.

Ni kan ju tänka er synen, jag måste spärrat upp ögonen och sett ut som ett panikslaget råddjur i stråkastarljus där jag stod med handen långt ner i byxorna. Det ända(höhö) jag hann se framför mig var tidningsrubriken: "Pervers kvinna ihjälkörd. Chockade föraren: Jag kunde inte väja, jag blev som förstenad när hon stod och grävde sig i röven."

 

Men hon hann faktsikt väja undan, det var enbart min heder som strök med, inte hela jag. Jag tog upp handen ur byxorna, visslade oskyldigt som de gör i alla filmer när de vill verka normala, och traskade hemåt.