Living the dream.
Så, vad händer i Micaelas liv en måndag som denna då?
Håller på och rotar runt i graderoben efter korsetter, stay-ups och underkläder. Snart ska jag åka till en sexbutik och kolla på piskor, handklovar och halsband. Gör inte alla det en måndag när solen skiner, snön smälter och de första vårkänslorna kommer över en?
Nej, men det är till en fotografering. Okej, det kanske inte fick det hela att låta bättre, inser jag nu såhär efteråt.
Vi försöker igen.
Det är till en svartvit fotografering inför ett teaterprojekt. Jag ska alltså skådespela på bilderna, inte vara mig själv. Allt för konsten ni vet, och det är precis det jag kommer upprepa om och om igen för mig själv på onsdag när jag kommer fundera över vad i helvete jag gett mig in på, haha.
Nåväl det gäller att utmana sig själv, och bilderna är faktiskt väldigt viktiga för projektet. Det blir kul!
Just nu så ser jag fram emot att kolla in den här sexbutiken vi ska till som är öppen dygnet runt 365 dagar på året, känns helt galet.
Någon av er som önskar att jag ska köpa hem något åt er?

Uppbrottet.

Jag vet inte varför men detta brev ger mig en extrem lust att ringa numret som står i brevet och gråta i luren. Jag skulle snyfta fram något i stil med: "Jag har minsann hållit fast vid denna relationen under 3 års tid även vid motgångar. Ansträngt mig och talat om när jag har upplevt problem, men ofta mötts av nonchalanta kommentarer som att jag borde köpa ett nytt modem eller liknande. Vad fan är det för jävla svar till någon man älskar, va!? Det är fan försent att börja bry sig nu när jag tillslut gett upp, fattar ni det!? Det är inte rättvist!"
Undrar om jag ändå får en trisslott om jag gör det?
Det roligaste är ju att vi visst är kunder hos dem, bara att abonnemanget står i Samiras namn.
Stalker?
Detta börjar bli läskigt! Det spelar ingen roll i vilken del av stan jag är är, det är ALLTID samma snubbe som delar ut Metro till mig på morgonen!? Slår fan aldrig fel!
Antagligen så finns det enbart en kille som klarar av att vara så äckligt trevlig till alla människor tidigt på morgonen så de klonade honom.
Antagligen så finns det enbart en kille som klarar av att vara så äckligt trevlig till alla människor tidigt på morgonen så de klonade honom.
Min lördag.
Igår hade jag min kära vän Sarah på besök, helt underbart. Vi har känt varandra i 20 år så det blir mycket skratt och eventuellt backar man något år i intelligensnivån också.
Vi har båda visat oss från våra vanliga sidor. Sarah är klumpig, hon gjorde ett glädjerus i min trappuppgång rakt in i den låsta porten. Hörde ni en smäll runt 16:30 så vet ni vad det var.
Jag då? Jo jag är glömsk. Följde med Sarah hem till kompisar, blev jättetrött och bestämde mig för att åka hem.
Sarah vinkade adjö och skickade ut mig i natten.
Precis när porten slog igen bakom mig så insåg jag att jag har glömt min väska, såklart.
Sarah hade självfallet ingen mobil med sig och jag hade inget nummer till någon annan, återigen -självklart.
Så där stod jag utelåst med allt av värde i en lägenhet jag inte kom åt. Jag tog upp mobilen och försökte söka på adressen och på så vis hitta denne Rikard som ägde lägenheten, det gick inget vidare.
Då kom min hjälte, en jäkligt skum sådan, men ändock räddade han mig!
En väldigt överförfriskad man i övre medelåldern bärandes på en mikrovågsugn (varför han släpade på den 22:30 en lördagkväll frågade jag inte).
Han tittade på mig och sluddrade fram något jag inte kunde tyda. Antagligen såg jag ut som ett frågetecken för han suckade högt och pekade på porten och skrek "in!?" Jag nickade men påpekade att jag skulle in i porten bredvid. "Källaren" blev hans utförliga svar. Så ja, där hjälptes vi åt att få upp diverse dörrar medans han krampaktigt höll i sin(?) mikro. Jag kände på insidan källardörren innan jag gick ner för att se så det verkligen fanns låsvred på insidan, det hade varit så typiskt mig att bli inlåst i en källare resten av helgen.
Men det hela löste sig, de andra blev lite förvånade bara när jag kom tillbaka efter 20 minuter för att hämta min väska.
Nåväl, allt blev frid och fröjd tillslut. Avslutade kvällen på en soffa pratandes om allt mellan himmel och jord tillsammans med en av de bästa människor jag vet.
Bra lördag helt enkelt!
Vi har båda visat oss från våra vanliga sidor. Sarah är klumpig, hon gjorde ett glädjerus i min trappuppgång rakt in i den låsta porten. Hörde ni en smäll runt 16:30 så vet ni vad det var.
Jag då? Jo jag är glömsk. Följde med Sarah hem till kompisar, blev jättetrött och bestämde mig för att åka hem.
Sarah vinkade adjö och skickade ut mig i natten.
Precis när porten slog igen bakom mig så insåg jag att jag har glömt min väska, såklart.
Sarah hade självfallet ingen mobil med sig och jag hade inget nummer till någon annan, återigen -självklart.
Så där stod jag utelåst med allt av värde i en lägenhet jag inte kom åt. Jag tog upp mobilen och försökte söka på adressen och på så vis hitta denne Rikard som ägde lägenheten, det gick inget vidare.
Då kom min hjälte, en jäkligt skum sådan, men ändock räddade han mig!
En väldigt överförfriskad man i övre medelåldern bärandes på en mikrovågsugn (varför han släpade på den 22:30 en lördagkväll frågade jag inte).
Han tittade på mig och sluddrade fram något jag inte kunde tyda. Antagligen såg jag ut som ett frågetecken för han suckade högt och pekade på porten och skrek "in!?" Jag nickade men påpekade att jag skulle in i porten bredvid. "Källaren" blev hans utförliga svar. Så ja, där hjälptes vi åt att få upp diverse dörrar medans han krampaktigt höll i sin(?) mikro. Jag kände på insidan källardörren innan jag gick ner för att se så det verkligen fanns låsvred på insidan, det hade varit så typiskt mig att bli inlåst i en källare resten av helgen.
Men det hela löste sig, de andra blev lite förvånade bara när jag kom tillbaka efter 20 minuter för att hämta min väska.
Nåväl, allt blev frid och fröjd tillslut. Avslutade kvällen på en soffa pratandes om allt mellan himmel och jord tillsammans med en av de bästa människor jag vet.
Bra lördag helt enkelt!
Thank God it's friday
Då jag lovade er en bättre inblick i mitt liv så kommer här lite av vad jag gjort idag.
Klappat en skrikande katt.
Åkt pendeltåg.
Pussat en person.
Kramat 3 olika personer.
Skrämt livet ur Samira.
Skrattat så jag gråtit.
Gått en promenad på 2 kilometer för att titta till min bil, när jag kom fram så kom jag på att bilen inte var där utan 50 meter från min lägenhet.
Spontandansat och sjungit.
Tvättat.
Gjort en riktig "bananskalsvurpa" på blankisen utanför huset och landat på huvudet.
Städat.
Sett chockad ut när luckan på diskmaskinen plötsligt bara lossnade(!?).
Ätit kikärtor för att Samira tyckte att det "vore bra för mig".
Åkt till jobbet.
Varsågod.
Den magiska soffan.
På hotellet i Kalmar så finns det en magisk soffa. Eller något slags slukhål kanske man ska kalla den. Kryper man ner i den kommer man säkert till Narnia, nåt är i alla fall jävligt lurt.
Under kvällen igår så kom en rumsnyckel bort, för att hitta pä den började man känna i ovannämnda soffa. Rumsnyckeln återfanns, och inte bara den utan även: Två andra rumsnycklar, mynt, en fjärrkontroll, något som såg ut som en gammal amulett, en tumstock, en keps och ett gammalt kinesiskt pass.
Jag förstår inte? Var kommer alla grejer ifrån!? Sitter man i soffan och går sedan därifrån utan att märka att ens keps plötsligt "sugits" bort från huvudet? Och passet? Stackars kines, undrar om han fortfarande är kvar i Kalmar på grund av det. Går runt och samlar pant och matar duvor med mögligt bröd.
Det konstigaste var att de i receptionen höjde inte ens på ögonbrynen när sakerna lämnades in, som om det bara var veckans skörd av slukhålet.
Saknar ni något, ring till Slottshotellet i Kalmar och be dem kolla soffan.
Under kvällen igår så kom en rumsnyckel bort, för att hitta pä den började man känna i ovannämnda soffa. Rumsnyckeln återfanns, och inte bara den utan även: Två andra rumsnycklar, mynt, en fjärrkontroll, något som såg ut som en gammal amulett, en tumstock, en keps och ett gammalt kinesiskt pass.
Jag förstår inte? Var kommer alla grejer ifrån!? Sitter man i soffan och går sedan därifrån utan att märka att ens keps plötsligt "sugits" bort från huvudet? Och passet? Stackars kines, undrar om han fortfarande är kvar i Kalmar på grund av det. Går runt och samlar pant och matar duvor med mögligt bröd.
Det konstigaste var att de i receptionen höjde inte ens på ögonbrynen när sakerna lämnades in, som om det bara var veckans skörd av slukhålet.
Saknar ni något, ring till Slottshotellet i Kalmar och be dem kolla soffan.
Jomensåatteehh..
Det sitter en man framför mig på tåget och sover. Han har sitt säte ganska rejält bakåtlutat, vilket inte stör mig då jag inte tar så stor plats.
Jag satt för en stund sedan och grävde i min väska som står på golvet vid mina fötter. Undertiden jag gör det så känner jag att kjolen knölat sig under rumpan på mig och reser lite på mig för att rätta till det, fortfarande lite framåtlutad.
Då finner jag mig själv i den lite underliga positionen att jag får mitt ansikte några centimeter ifrån flinten på den sovande mannen framför..
Jag blir inte ens förvånad längre, är det någon som ska lyckas med att av misstag kyssa en okänd mans flint så är det jag, jag är mer förvånad över att det bara NÄSTAN hände.
Jag satt för en stund sedan och grävde i min väska som står på golvet vid mina fötter. Undertiden jag gör det så känner jag att kjolen knölat sig under rumpan på mig och reser lite på mig för att rätta till det, fortfarande lite framåtlutad.
Då finner jag mig själv i den lite underliga positionen att jag får mitt ansikte några centimeter ifrån flinten på den sovande mannen framför..
Jag blir inte ens förvånad längre, är det någon som ska lyckas med att av misstag kyssa en okänd mans flint så är det jag, jag är mer förvånad över att det bara NÄSTAN hände.
Gruff.
Idag så håller jag återigen till på Modecenter och säljer. Eller ja, jag önskar jag sålde, men det är väldigt folktomt. En typisk söndag, vilket inte underlättar det faktum att jag är dödstrött idag. Ribban för dagen satte jag på att "sälja massvis", men den har redan sjunkit till "hålla mig vaken". Känns stabilt.
Men, men, morgonen började med att en liten tjej sprang ut mitt framför mina fötter med en minimal Chihuahua i släptåg. Var bara millimeter från att trampa på stackaren (hunden alltså, det klantiga barnet hade nog inte varit någon större förlust). Så min dag kan bara bli bättre.
Hoppas jag.
Men, men, morgonen började med att en liten tjej sprang ut mitt framför mina fötter med en minimal Chihuahua i släptåg. Var bara millimeter från att trampa på stackaren (hunden alltså, det klantiga barnet hade nog inte varit någon större förlust). Så min dag kan bara bli bättre.
Hoppas jag.
Min hatt den har 0 kanter

Varit och lekt hattförsäljare idag. Med betoning på "lekt". Gått runt i denna helt fantastiska hatt och kännt mig som en blandning mellan en trollkarl och Superman, typ. Så jäkla cool!
Snälla säg att jag bär upp den! Snälla säg att jag ser asbra ut! Säg att den känns så naturlig på mig att om ni mötte mig på gatan så skulle ni inte ens lägga märke till hatten utan bara tänka "wow vad snygg hon är idag!"
Snälla?
Nähä, skit i det då. Då får jag väl sadla om till trollkarl helt enkelt.
Nähä, skit i det då. Då får jag väl sadla om till trollkarl helt enkelt.
Jag ska skaffa fågel.
Idag när jag stod och putsade våran badrumsspegel ganska hårdhänt så insåg jag att när det gnislade till så lät det precis som en högljudd fågel (jag är uppväxt i ett minizoo, jag lovar jag har hört många parakiter, underlater och papegojor i mina dagar).
Medans detta hände så stod jag och tvingades lyssna på när grannens unge i vanlig ordning spelade piano (slår på tangenterna aggressivt flera timmar om dagen), och en ondskefull plan började ta form i mitt huvud.
Det är inte socialt accepterat att gnälla på ett barn som spelar instrument, det är irriterande något så djävulskt för grannarna, men man håller käften om det.
Lite samma sak är det med fåglar. Man kan störa sig vansinnig på det där eviga kvittrandet, men man kan inte säga så mycket om det, folk måste få ha fåglar.
Lite samma sak är det med fåglar. Man kan störa sig vansinnig på det där eviga kvittrandet, men man kan inte säga så mycket om det, folk måste få ha fåglar.
Så nu funderar jag på att stå och gnida spegeln dagarna i ända för att hämnas på deras eviga plinkande!
Självklart kommer de väl fatta piken!
Eller?..
Utklassad i hyfs.

En 3-ååring och en 25-åring. Sen så beter vi oss som det omvända. Gillar att förvirra folk lite sådär.
Bacillflykt.
Det har blivit väldigt lite bloggande de senaste dagarna, har flängt runt konstant. Samira har ju varit sjuk så våran lilla lägenhet kändes som en enda bakteriehärd, så jag har gjort allt för att undvika att vara hemma.
Ni vet ju att jag var hos G, där blev jag kvar en stor del av dagen efter också. Sedan så åkte jag och träffade min vän Nicke och sedan min vän J. Eller som Samira så "vackert" uttryckte det "konsten att beta av tre killar på kortast möjliga tid"... En mycket trevlig helg hur som helst.
Nu har flykten från bacillerna gått vidare till Dalarna. Så nu är det bus med brorsbarn som gäller för hela slanten!
G och Micaelas super awesome day of fun!

Det vill säga min kära vän G. Han har opererat ögonen och är sjukskriven några dagar.
Ärligt talat så verkar han ha det rätt bra. Han får gå runt i solglasögon och se frän ut och sitta hemma en vanlig vardag och umgås med mig. Vem vill inte det liksom? Han tar lite ögondroppar också, that's about it.
Helt underbart med att ha en heldag tillsammans, jag kallar dagen för "G och Micaelas super awesome day of fun!"
Hittills så har vi skrivit en bucketlist, planerat våran USA roadtrip som ska äga rum nästa sommar, planerat diverse resor och festival besök. Vi har även kläckt idéen till n helt fantastisk klan, men den håller vi för oss själva en stund, muhaha. Skrattar så jag gråter hela tiden också, helt underbart.
Har en känsla av att "G och Micaelas super awesome day of fun" kan utvecklas till två dagar, eller hela helgen. Den som lever får se!
Torsdagkväll
Så, hemma från min audition. Det kändes bra, antar att ni alla höll tummarna?
Här hemma sitter jag i en mörk lägenhet och myser med värmeljus medans en sjuk Samira sover. Hon säger att det är feber, jag säger att hon är bakfull efter det enda glaset med vin hon drack igår, höhö.
Jag vet att jag lovade er något finurligt. Men det står rätt still. Det är mycket möjligt att jag blev hjärndöd av att sitta och lyssna på tjejerna bredvid mig på tunnelbanan. De satt i 30 minuter och pratade om en kille som hade luktat en katt i röven, true story. Killen var tydligen "äcklig och dum i huvudet", och katten "luktade tydligen vanilj"(?).
Hur som helst. Jag kan bjuda på några citat från de senaste dagarna:
Micaela: Är du en drakhora!?
Samira: Va? Vad är det för jävla fråga?
Micaela: Jag tyckte du sa det?
Micaela: Jag tyckte du sa det?
Samira: Jag sa drakHONA!! Din lilla... Flodhästslampa!
(Micaela ser väldigt fundersam ut)
Samira: Vad tänker du på?
Micaela: Jag tyckte du sa slampa, men jag inser att jag måste hört fel och försöker komma på vad du egentligen sa.
Samira: Du behöver inte fundera så mycket, jag sa slampa!
Samira: Alltså han är så jävla torr så jag får stickor i käften!
Micaela: Skål då!
Samira: Skål för dig, mig och Greta!
Micaela: Får inte Freddie vara med?
Samira: Nej! det är tjejkväll!
Auditions.
Idag är jag inte så rolig för er. Idag så har fokus legat på auditions hela dagen, och kommer göra det kvällen ut. När jag kommer hem ikväll ska jag föröska bjuda på något finurligt som kompensation, jag lovar!
Tisdagslyx.

Det här med att komma på att det vore en fantastisk idé att dricka vin och äta ost och kex en tisdagkväll.
Inte så jävla dumt de inte senni!
Kindpuss
Ibland kan tidiga morgonrepetiotioner vara spännande när det kommer till teater. Innan man liksom kommit igång ordentligt kan vad som helst hända.
Idag till exempel så skulle vi börja hela repetitionen med en scen där vi ska hälsa och kindpussas. Våran regissör dog smått av skratt då det tydligen inte alls såg ut som om vi skulle kindpussas utan snarare skalla varandra..
Känns sådär lagom lyckat. Men efter några försök så gick det från katastof till "bara aningens obekvämt". Härligt.
Tidiga morgnar borde förbjudas.
Håret.

Micaela röd

Micaela brun.
På bilden ser det ju helt okej ut? I mitt huvud är jag fortfarande svarthårig och ångestfylld, men jag vänjer mig nog snart.
Okej jag inser det ironiska i att jag inte har något problem med att ha illrött hår men får ångest av brunt, men det är väl typiskt mig att vara lite bakvänd I guess.
Djuuuupa andetag.
Idag har jag färgat håret (ni får se en bild sen, måste sluta hyperventilera först). Eller som man också skulle kunna säga, idag har jag flippat ur typ 100 gånger.
Har haft rött hår i 1,5 år nu och tänkte dra mig i alla fall lite mer åt det bruna hållet.
Fick hjärtklappning redan i affären när jag funderade på vilken färg jag skulle ta: "Tänkt om det blir för mörkt?"
"Tänk om det inte blir nån skillnad, så trist."
Sen när jag hade i färgen: "Vad ljust det ser ut, det kommer inte bli nån skillnad alls, fan."
5 minuter senare: "Helvete!! Håret bli ju fan kolsvart, fuckfuckfuuuuck!"
Vid urtvättningen: "Allt rinner ju ut, kommer inte bli nån färg kvar alls, sabla glashår.."
Tittar upp i spegeln: "Aaaaaaaaaahhh skiten ÄR ju svart!"
Blåser håret i panik: "Nu börjar det se lite ljusare ut när det torkar, skönt. Rätt snyggt faktiskt."
När håret är torrt: "Men helvete vad blek jag ser ut med mörkt hår, ser ju ut som ett spöke!"
Har på 100kilo smink: "Sådär ja, nu väger ansiktet upp håret rätt bra, nu ser jag inte lika glåmig ut. Rätt snyggt faktiskt."
Vid en närmare titt: "Eller så ser jag fruktansvärt översminkad ut, jag ska fan på teaterrep, inte nattklubb. Ser sjukt tillgjord ut, faaan!"
Sen var jag tvungen att åka hemifrån. Sitter på tunnelbanan och flippar fortfarande ut. Varannan gång jag ser min spegelbild i fönstret känner jag mig snygg och varannan tycker jag mig se ut som ett panda som diskret försöker smälta in på Ica.
Vi får väl se vad det blir av detta.
Har haft rött hår i 1,5 år nu och tänkte dra mig i alla fall lite mer åt det bruna hållet.
Fick hjärtklappning redan i affären när jag funderade på vilken färg jag skulle ta: "Tänkt om det blir för mörkt?"
"Tänk om det inte blir nån skillnad, så trist."
Sen när jag hade i färgen: "Vad ljust det ser ut, det kommer inte bli nån skillnad alls, fan."
5 minuter senare: "Helvete!! Håret bli ju fan kolsvart, fuckfuckfuuuuck!"
Vid urtvättningen: "Allt rinner ju ut, kommer inte bli nån färg kvar alls, sabla glashår.."
Tittar upp i spegeln: "Aaaaaaaaaahhh skiten ÄR ju svart!"
Blåser håret i panik: "Nu börjar det se lite ljusare ut när det torkar, skönt. Rätt snyggt faktiskt."
När håret är torrt: "Men helvete vad blek jag ser ut med mörkt hår, ser ju ut som ett spöke!"
Har på 100kilo smink: "Sådär ja, nu väger ansiktet upp håret rätt bra, nu ser jag inte lika glåmig ut. Rätt snyggt faktiskt."
Vid en närmare titt: "Eller så ser jag fruktansvärt översminkad ut, jag ska fan på teaterrep, inte nattklubb. Ser sjukt tillgjord ut, faaan!"
Sen var jag tvungen att åka hemifrån. Sitter på tunnelbanan och flippar fortfarande ut. Varannan gång jag ser min spegelbild i fönstret känner jag mig snygg och varannan tycker jag mig se ut som ett panda som diskret försöker smälta in på Ica.
Vi får väl se vad det blir av detta.
Tågnöje.
Sitter på tåget hem och har smskurs med min vän Nicke om hur man vinner på Monopol. Lär han sådana här grundläggande saker som: "Ge fan i att tänka med hjärtat och bara köpa ditt älskade Södermalm, då är du fucked. Ska du vinna måste du håva in de stora cashen! Tänk som ett riktigt kapitalistsvin och ha hotell på Norrmalmstorg!"
Ni vet, sånt basic.
Kanske i och för sig borde hänvisa honom till min mamma. I julas när vi spelade så nöjde hon sig inte med att göra oss bankrutt, hon köpte upp precis allt vi ägde och gav sig sig inte förrän hon ägde rubbet och hade totalt världsherravälde. Det känns tryggt, att hon njöt av att se sina barn och man kräla i smutsen. Nåväl, ska inte döma, jag hade gjort samma sak. Jag bråss ju på henne.
Ni vet, sånt basic.
Kanske i och för sig borde hänvisa honom till min mamma. I julas när vi spelade så nöjde hon sig inte med att göra oss bankrutt, hon köpte upp precis allt vi ägde och gav sig sig inte förrän hon ägde rubbet och hade totalt världsherravälde. Det känns tryggt, att hon njöt av att se sina barn och man kräla i smutsen. Nåväl, ska inte döma, jag hade gjort samma sak. Jag bråss ju på henne.