Spänningen är oliiiidlig.

Det är när jag sitter och svär över det enorma ansvaret och vikten vid att jag väljer rätt namn på bloggen och min nya bloggadress, samtidigt som min bror och hans fru desperat försöker komma överens om vad deras dotter som föds idag ska heta, som jag inser att jag kanske har ett rätt enkelt liv trots allt.
 
Nu hjälps vi alla åt att skicka styrka till Milis så hon får en bra förlossning, säg efter mig:
Heja Milis friskt humör, bebis är snart utanför! Heja, heja, heja!
Hjälp mig se till så det går fort, jag har satsat 10 spänn på att Milis föder före hennes höggravida fisk, okej!?
 
Skicka även styrka till flickebarnet, hon blir mig i nästa generation -ensam tjej med två äldre bröder, hon kommer inte alltid ha det helt lätt kan jag meddela. Nåväl om hon slipper få fötterna fulla i häftstift och att bli fastkedjad i en torkställning och lämnad där, så har hon kommit lindrigare undan än mig.
 
Idag är en spännande dag! Jag blir faster för fjärde gången, och jag funderar på att äta godis till frukost. Sa jag att jag insett att mitt liv är ganska enkelt?

Den som klåfingriga fingrar har, han får gå med rumpan bar.

Micaela: Vad är det som knakar?
Daniel: Det är jag som försöker dra bort lappen från mina kalsonger.
Micaela: Näääee men gör inte det! Ska du gå runt med trasiga kalsonger nu också?
Daniel: Gör du slut då?
Micaela: Ja, definitivt. Så sluta nu medans de är hela.
RIIIIITSCH
Daniel: Så! Nu är de inte hela längre.
Micaela: Äh, du driver, de gick inte sönder på riktigt?..
Daniel: Joho, kolla! Hejdå då!
Micaela: Hahahaha!

Daniel och vattnet.

 Gårdagens utflykt i bilder, det var en speciell händelse. Nästan så man blir religiös.
 
 
Först gick det ganska bra för Daniel, då han bara satt och tittade åt fel håll.
 
När jag tvingade honom att titta på vattnet så började han att gråta.
 
 
Efter en stund så inträdde han i ett stadie av att tro att han var någon slags gangstarappare. Jag lät honom hållas.

Smet.

Jag smetade yttepyttelite tandkräm på Daniels ansikte, då hämnades han genom att pressa ut halva tandkrämstuben i min panna. Känns rättvist.
 
Min hämnd blir nu att jag lägger ut den här vackra bilden och bestämt hävdar att det är precis så han ser ut, det är ingen grimas, jag lovar.

Bilder

 Dagens huh?:
Skyltens skugga ser ut som Batman ju!
 
Dagens outfit:

Lyckad.

Vissa dagar är jag lite mer smidig än andra, det är kul.
 
Daniel brukar retas genom att låtsas ha vatten i munnen som han ska spotta ut på mig, and believe me, han är en jävla mästare på att låtsas ha vatten i munnen, jag går på det varje gång.
Därav kom jag på den briljanta idéen att retas tillbaka, att faktsikt ha pyttelite vatten i munnen och spotta ut det på hans bara bröstkorg. Fnissig och dann tog jag en liten gnutta vatten i munnen i köket och väntade utanför toalettdörren tills han skulle komma ut. Efter en stund så kommer han ut och jag böjer mig fram mot honom och låter vattnet sippra ur min mun, ut på det manligt ludna bröstet. När jag sedan tar bort mitt ansikte från honom ondskefullt skrattande så inser jag att flera minuter med väldigt lite vatten i munnen inte är så idealiskt, allt har förvandlats till en tjock salivsörja som strängar sig mellan min mun och hans bröstkorg. Mysigt.
 
En stund senare så säger han att mitt linne inte går att dra ner på ett visst vis, "Johoru", ropar jag och drar ner linnet på just det viset. Om linnet ger ifrån sig ett jättebrak och spricker i sömmen? Eeeh, nej?... Absolut inte..
 
Jag är både mogen och smidig, highfive på den!

Fångad av en stormvind.

Carola var inne hos oss och provade hattar igår. Under tiden som hon handlade så roade hennes lilla dotter sig med att dansa framför våran golvfläkt. Sådan mor sådan dotter, eller vad säger man.

One of those days.

Nu är kaoset igång igen. Börjar bli less, trodde saker skulle lugna sig efter flytten men det kommer nytt hela tiden. Blivit för mycket och känner att känslorna börjar rinna över. Igår var en riktigt dålig dag, fick ett dåligt besked som ställer till en massa problem och genast så rann allt över. Pendlade mellan att gråta, svära, skrika, vilja ha sönder saker, uppgivenhet, vilja tapetsera en vägg med min hjärnsubstans och att dra vansinnigt dåliga galghumoristiska skämt. Galghumor alltså bästa medicinen mot allt elände!
 
Nu, efter att ha gått igenom hela känsloregisret typ 15 gånger, på allvar övervägt att bajsa i en del människors brevlådor och gjort mig osams med diverse nära och kära så har jag lugnat mig. Nyheterna har sjunkit in och jag blickar framåt. Man inser vilka som verkligen älskar en när de faktiskt fortsätter lyssna trots att man är hysterisk och visar sin besvikelse på helt fel sätt och inte alltid är så konstruktiv. Idag är det en lugn och harmonisk Micaela som kommer vara extra kärleksfull och underbar mot de som står henne nära... Kanske tyvärr en del random folk också, sålt hattar idag, har nog aldrig varit så snäll med priserna någonsin, haha.
 
Men men, trevlig lördag!

Känns lite som limpsmörgås och champagne faktiskt.

Idag så kör vi på kontraster!
Det har regnat och blåst halv storm ute hos oss, så en gammal garderob vi har utanför ytterdörren för att ha sopsortering i hade blåst omkull och gått sönder i en massa delar. Det kändes sådär lagomt halvglamouröst att kräla runt på den leriga gräsmattan och försöka samla ihop alla delar och få ihop den igen ska jag erkänna.
 
Nu ska vi försöka väga det hela upp det genom att inviga våran bastu och vårat gigantiska badkar. Lite vin och ost på det också så ska vi nog känna oss som folk igen (eller folk och folk, i alla fall som vi kände oss innan).
 
I övrigt så har vi insett att det är en jäkla tur att Lidingö ligger så nära Stockholm city, för det vore annars väldigt lätt att få småstadskomplex faktsikt. Det ser ut som om tiden stått still i minst 40 år här ute, känns betydligt mer föråldrat än min kära hemstad Ludvika på många vis, till och med.
Gamla hus, gamla klipperior som har haft samma solbleka skyltning sedan tidigt 90-tal och trasiga gamla neonskyltar. Till och med moppe-pojkar finns det här ute! Om de har ett obligatoriskt mopper-tillhåll som i alla småstäder? Självfallet, det verkar som om de håller till på den minimala Mc-parkeringen utanför Coop.
Undrar någon hur många mopeder med tillhörande finniga tonåringar man kan få in på en ynka liten parkeringsruta så lovar jag att det är då minst 10.

Sedan blandar man upp det hela med svinrika människor, märkeskläder och sportbilar.
Kontraster var det ja, känns lite som Lidingös grej faktiskt.
 

Space hamster.

Daniel spelar tv-spel och jag spelar Monkey Island.

Daniel: Min Space hamster!
Micaela: Eh, va?
Daniel: Ja, den har rymt. Jag hade en hamster i tvåan.
Micaela: I tvåan!?! Hahahaha
Daniel: Spel nummer två..
Micaela: Mmm säkert.. Men vad är skillnaden på en vanlig hamster och en "Space hamster" då?
Daniel: Duh, den är i rymden?
Micaela: Flådigt. Har den egen rymddräkt?
Daniel: Du kan ha en egen rymddräkt...
Micaela: Coolt! Vilken färg har min dräkt?
Daniel: Den har den där nya "skit i det du-färgen".
Micaela: Jag hatar dig!...Inte alls..
Daniel: Undrar hur ofta du har sagt att du hatar mig vid det här laget.
Micaela: Mäh, jag sa att jag hatar dig inte alls!
Daniel: Mmm och du är en jäkla fitnessinstruktör..

Say what?

Dagens andra lärdom blev att man tydligen inte halvnaken ska resa sig upp i sängen och kolla ut genom fönstret. För i din trädgård kan det visst stå ett fototeam och fotografera en påsklunch till en mattidning... Tydligen.. 

Poh.

Ett litet tips. Kommer man hem och hittar sin vän på golvet, iklädd Onepiece och ser väldigt eländig ut. Säg då inte "Nämen aaaaaaww, är det den olyckligaste Teletubbien i Teletubbieland?"

En arg Teletubbie är inte alls så himla gulligt som man kan tro..

Stolpskott och halsklamydia.

Länge sedan vi körde en citatlista, så håll till godo!
Temat idag blev rätt genomgående perverst... Ungefär som vanligt alltså.
 
"Äääh, lite Klamydia i halsen det botar man ju med vaniljglass, det vet ju vem som helst!"
 
"Det kallas passion, det är härligt -men jag påstår fan inte att man blir smart av det."
 
"Nu går det faktiskt bara ut på att tömma så snabbt som möjligt... För en gångs skull..
 
"Alltså, hon är ju tillverkad bara ett stolpskott ifrån mig"
"Ett stolpskott? Låter som om ni skulle kunna ha samma farsa, han bara träffade lite fel?"
"Ja, skulle inte förvåna mig. Du vet hur det var förr i tiden. Jag blev antagligen till för att de vände en begagnad kondom ut och in"
 
"Så länge som han behandlar dig med respekt, så är det helt okej"
"Det vettefan om han gör.."
"Nähä?.. Nä men så länge han får dig att känna dig vacker då?"
"Det pendlar nog lite på den fronten."
"Men vafan! Så länge han får dig kåt då!?!"

Man kan inte vara på topp jämt. Det är tydligt det.

Samira: Har du ens sett vad jag gjort i köket?
Micaela: Eeeehh.. Ja, jo?..
Samira: Har du ju inte alls! Gå och kolla nu!
Micaela: Ja.. Titta..
Samira: Fy fan vad dålig du är, du ser ju inte ens! Det är ju som att bo ihop med en ouppmärksam kille.
Micaela: Nää! Jag ser ju!
Samira: Vadå för nåt?
Micaela: Tja... Du har ställt upp ett diskställ här! Och hängt upp en massa fina grejer?
Samira: "En massa fina grejer"!? Jag har fan köpt en murgröna och jävlats som fan för att klä in de där rören vi har i köket, och du säger att jag hängt upp "en massa fina grejer"!?!?! Så jävla otacksam!
Micaela: Jaaa, titta! Vilken fin murgröna, den såg jag inte ens!
Samira: Vad var det då för "fina grejer" du syftade på?
Micaela: Eeehh... De där handdukarna och förklädet du hängt upp... Okej, du har rätt. Jag är som en ouppmärksam kille.
Samira: Nä, du är bara sämst i allmänhet.
 

Det fina Samira gjort.
 
 

Det "fina" jag såg.

Och där kom verkligheten ikapp mig.

Eeeehhh.. Okej. Jag insåg precis att jag stod i min klädkammare och vek mina tv-spelst-shirtar Sheldon Cooper style med en sådan klädvikare som han använder i  The Big Bang Theory.
 
Jag är nog fan inte rätt person att döma nördar ändå..

Nördarnas kung.

Min pojkvän är en stor tv-spelsnörd, inget ont sagt om det, jag är ju som sagt en sådan själv.
Men ibland blir jag faktiskt fascinerad (och kanske en smula oroad?) över hur långt det kan sträcka sig.

Han håller på att spela igenom en spelserie just nu. En serie där man själv kan påverka väldigt mycket vad som händer, beroende på vad man säger och hur man hanterar olika situationer.
På så vis kan man även påverka vilka relationer man har till folk, dvs man kan flirta och få till förhållanden om man spelar sina kort rätt. Allt detta upplevde jag som extremt humoristiskt när jag hörde om det, att han satt och funderade över "vilken tjej som är bäst att ligga med". För hur nördig jag än är så är det ändå trots allt ett spel, jag förstår inte varför man lägger ner så mycket tid på att fundera över det.
 
Sen insåg jag hur extremt utbrett det är, vilken stor grej det är för många nördar. Daniel har seriöst suttit och läst på forum om tjejerna, där folk har staplat upp + och - om dem. Om vem som man har hetast sex med, vem som är mest lojal, vem man har mest nytta av, vem som man håller fast vid en länge, och vem som försvinner ur spelet så man har chans att skaffa sig en ny om man träffar någon bättre(?).
 
Jag skrattar fortfarande gott åt detta, men jag undrar -är jag naiv? Borde jag känna mig oroad när jag kommer hem till min pojkvän och han studsar exalterat upp och ner i soffan över vem han lyckats få ihop det med i spelet den dagen?

Nej, jag känner att jag nog kan vara rätt lugn, för han har ju faktiskt inte bara en tv-spelsflickvän utan en riktig flickvän också, vilket borde göra honom till lite av en kung på dessa nördforum, så jag tror nog han kommer vara rädd om mig.

Söndag när den är som bäst.

Slösöndag! Väldigt välbehövligt efter all stress på sistonde.
Dagen började med att det stod en katt på ett sängbord och skrek i mitt ena öra samtidigt som Daniel bestämde sig för att riva av den gamla Cyndi Lauper dängan True colors i mitt andra öra, tror de försökte få till någon slags stämsång, gick sådär.

Sen så har dagen fortsatt med VM i "godisätning i soffa", med mycket goda resultat.

Sedan var jag dock tvungen att peppa igång inför kvällens teaterföreställning, och hur gör man det bättre än genom att besegra Swordmastern i Monkey Island I?

Nu är jag på plats på Teater Alma, kl 19 kör vi!

"Hundkojan"


Om detta är precis så galet som man kan tänka sig? Självfallet!
Samira lade alltså flera dagar under flytten på att prata lugnande med Freddie och förbereda honom mentalt för vad som skulle komma. Om det sen var så att hon lyckades övertala honom att frivilligt bli flyttad tillsammans med nätet i en glasburk, eller om hon ändå bara fick jaga honom i panik under diskbänken lämnar vi osagt.

Hur som helst, nu när vi flyttat till fint boende så behövde tydligen även Freddie komma upp sig lite här i världen. Så Samira stegade idag in på en blomsteraffär och köpte den finaste fågelholk (hundkoja enligt henne) hon kunde hitta. Killen i kassan blev väldigt road över vad den skulle användas till och Samira lovade snällt att komma tillbaka med ett foto på hela den vackra familjelyckan sedan när hon skrivit hans namn i skrivstil över "ytterdörren".

Så ja, nu har vi alltså en husspindel boende i en fågelholk på våran spiselhäll. Känns stabilt.

Fina damen.


Var hemma hos min pojkvän idag, han frågade mig om han fått någon post.
Jodå, det hade han sannerligen. Damernas värld låg så tjusigt på dörrmattan och väntade otåligt på att få dela med sig av sminktips och bikini-måsten.

Han hävdar bestämt att den är till hans mamma. Att det är för att hon bor i Sydafrika. Tsss världens äldsta ursäkt säger jag, min pojkvän är en dam.

Nakenchock!


Vad jag gjort? flyttat såklart, vad annars? Ser inte alla ut såhär efter en flytt?

I övrigt så är det så vansinnigt skönt att flytten är klar nu! Har varit alldeles för mycket den senaste månaden med teaterpremiär och en panikflytt mitt i allt. Sista månadens bloggande har inte varit mycket att hänga i granen, jag vet.
Men nu ni, nu längtar jag tillbaka! Så fort jag får igång dator och internet i nya lägenheten kommer det bli bättre och mer givande bloggning.

Nu är vi inte heller längre sambos på 18-kvadrat, så tänker vi ta tillfället i akt att göra förändringar här med bloggen (om inte annat för att min pojkvän ska sluta tjata hål i huvudet på mig om att han vill göra en bra blogg åt mig..) . Det kommer hända grejer senni, stay tuned!

Sista natten.


Detta är tammetusan porr för en nörd som mig! På vårat kylskåp i nya lägenheten kan man alltså stoppa in minneskort och ha bildspel med fotografier, man kan skriva minneslappar och handlingslistor, samt använda som timer och lite sådant. Jag stod där i säkert en kvart idag och ritade och skrev saker, skitroligt! Känns som att man aldrig kommer ha tråkigt igen!

Nu ligger jag nedbäddad på en madrass i gamla lägenheten, sista natten i vårt lilla ryska palats. Blandade känslor, spännande med något nytt -men samtidigt har detta varit min fristad under 4 år. Det är verkligen här jag mognat och vuxit upp. Innan jag flyttade in här så hade jag hängt upp all min lycka på relationer och folk i min omgivning. Struntade totalt i att ta tag i mig själv och min dåliga självkänsla.
Men när jag hamnade här så var det plötsligt bara jag, jag var tvungen att lära mig att vara ensam, tvungen att ta tag i mig själv och inte lägga allt fokus på andra.

Nu, 4 år senare så mår jag toppen och är stark i mig själv. Mitt ego är så stort så jag måste skaffa en större lägenhet därför, haha.

Nu är det dags för nya äventyr. Tack palatset för den här tiden!

Flyttkaos.


Japp, imorgon börjar vi flytta! Alla kartonger och grejer imorgon och sen alla möbler på tisdag. Ska bli skönt att få det överstökat, och vårt nya hem är så underbart fint.

Lyckats sälja min loftsäng nu också, det ska bli så skönt att ha plats för en riktig säng i nya lägenheten. Speciellt med tanke på att skruva isär loftsängsskiten var bland det värsta jag någonsin gjort, haha.
Ikea upplyste om att ribb-bottnen inte går att ta isär så en stor fyrkant på 200x140cm var tvunget att fortsätta vara helt intakt. Bara det var jobbigt, applicera sedan en minilägenhet och glasrutor och glasväggar överallt runt sängen. Det var inte lätt att få bort benen, se till så inget ramlade in i en ruta och hålla upp sängbotten samtidigt. Jag är bara glad att jag och Samira överlevde det hela, haha.

Nu är det kartonger och saker överallt i lägenheten, enda platsen utan saker är just nu Samiras säng, så nu kör vi pizza-picknick där. Sämre kan man ha det.

Tjejkväll.

Som paus i allt packande lurade Samira ut mig på tjejkväll med henne och hennes vän Jenny. Jag tvivlade lite först då jag är rätt dödstrött mitt i allt detta skådespelande, jobbande och packande, men oj så glad jag är att jag kom med! Vi gick till Södra teatern där de hade en kväll med massa olika band, varav vissa verkligen var underbart bra. Vi har dansat, vi har skrattat och vi har träffat massa fina männskor. Det hela avslutades med att jag och Samira dansade någon slags tryckare i ren eufori över våran nya lägenhet, haha. Så mycket kärlek och lycka just nu, och att jag nu får åka till Huddinge och somna brevid mannen i mitt liv gör verkligen kvällen komplett.
Godnatt!

Svävar på moln


Gudars vad lycklig jag är! Premiären gick kanon och alla mina vänner i den här stan var där och tittade, och Daniel då förstås. Fick både blommor och presenter. Det var mycket publik, och aktiv sådan som skrattade och berördes, underbart. Nu har jag precis kommit har jag precis kommit hem efter andra föreställningen, även den kul!
Nu spelar vi inte förrän den 12, så nu blir det full fart med packandet inför flytten som kommer bli på måndag och tisdag. Mycket spännande på gång nu, livet leker!

Men vafan?!

3 timmar, INTE 2!? Jag beter mig som jag vore full, haha. Klockan 19 kör vi. Och nu ska jag låta bli att blogga mer i det här tillståndet!

Det talar sitt tydliga språk.

Jag lämnar förra inlägget med en felaktig rubrik, det talar sitt tydliga språk. Försök själv att blogga när ni är skakis, haha

Nu gälle det!

Varit fullt upp de sista dagarna, med repetitioner och förberedelser inför premiären.Och nu? Nu är det dags. Om två timmar och femton minuter så börjar vi. Sitter på tåget på väg dit nu för att göra mig i ordning. Jag är nervös, jättenervös, men samtidigt så är jag fylld av ett sånt otroligt lyckorus. Jag älskar verkligen detta och kan inte tänka mig ett liv utan det!

Hoppas jag ser någon av er i publiken nån kväll!

Den som aldrig har fel hade fel.


Skapligt korkad jag kände mig häromdagen när jag stod och väntade på tunnelbanan. Jag stod och läste på dessa klistermärken för att, tja det fanns inte så mycket att göra helt enkelt.
Då ser jag att det står "nedfallen tråd", jag har seriöst alltid läst "nedfallen träd" och stört mig enormt på den bristande grammatiken. Pinsamt när det visar sig att det är mig det är fel på, inte språket..

Full fart.

Sitter på tunnelbanan på väg till en lång dag med repetitioner och fixande inför onsdagens premiär. Idag är första dagen vi är på plats på Teater Alma så idag och imorgon ska vi ägna oss åt att få allt att klaffa med ljud och ljus, projektorer, avstånd över scenen, scenografi och så vidare. Vi har en hel del att göra med andra ord, men ack vad kul det är!
Det är så häftigt att se detta som vi repat under flera månader falla på plats och bli en färdig föreställning.

Jag hoppas ni kommer och kollar?
RSS 2.0