En kille kliver på tunnelbanan med häng på byxorna och allmänt "stenhård gangster-look".

Han sätter sig några säten ifrån mig, drar på sig sina hörlurar och börjar liksom se sig omkring som om han är väldigt skyldig och hoppas att ingen ser honom. Jag studerar honom och undrar vad han har för lurt för sig.

 

Sen så börjar hans musik spelas och det är inget mindre än soundtracket från musikalfilmen Hairspray.

Han diggar med foten men fortsätter ha ett stenhårt ansiktsuttryck och se oberörd ut.

 

Jag funderar ett tag på att berätta för honom att han borde önska sig ett par bättre isolerade hörlurar i julklapp om han vill upprätthålla sin image, men jag låter bli.

 

Jag menar, tänk om han blir arg och försöker döda mig med sina jazzhands.