Lever hon, undrar ni. Det gör jag i allra högst grad, nu känns det att man lever om man säger så.
Det har varit ett fullspäckat schema med att hinna med att vara sjuk, jobba, möten med en massa regissörer, sköta biljettkassan på föreställningar, osv, osv, OCH SÅ VIDARE!!
Ja ni fattar konceptet..

Men ge inte upp mig än, det kommer komma en massa roligt bara jag får en andningspaus. Snaaaaart.
Bland annat ska ni få se mitt och Samiras grymma pepparkaksslott, och för er som älskar våra spindelhistorier så vankas en underbar (yet frightening as shit) sådan.

å stay tuned mina kära, det kommer under kvällen!

Dagens skönaste citat:
"Jag var riktigt arg! Du vet sådär arg att man ligger där i sängen och verkligen försöker fisa på hans ben som hämnd!"

Ni vet känslan när man ska gå till tandläkaren på en vanlig rutinkontroll och tandläkaren säger till dig att du är så inflammerad att du måste amputera halva ansiktet?

Ungefär den känslan var det på mitt "FUUUUUUUCK!!!!!!" imorse när jag kom hem trött och sliten efter nattjobbet och det står en grävmaskin och gräver precis utanför mitt fönster.

Ungefär..

Jaha, vaknade upp idag och kände för att sätta mig vid datorn och skriva värsta fancy blogginlägget med massa text och bilder och länkar hit och dit, asfint skulle det bli.

Men vad händer då? Jo min dator bestämmer sig för att typ vilja ta livet av sig och samtidigt idkar utpressning mot mig, INTE HELT OKEJ!

Startar datorn som vanligt och plötsligt står det att den inte kan starta Windows, "Jaha? Den har väl vaknat på en inkompitent sida av sängen idag då", tänker jag och gör en startreparation. Då hotar den lilla fisen (tack för bästa svärordet Milis) mig med att den vill nollställa hela datorn, rensa ur allt och återställa den till skicket den var i när jag fick den!?!?
Då hotar jag tillbaka med att slänga den hårt i väggen, men det verkar inte röra datorn i ryggen utan han fortsätter att bete sig som en riktig fis.

Efter fruktlösa försök med både hot och smicker och mutor har jag nu stängt ner den och ler lite åt att min bror faktiskt sa "Nu när du inte köper en skitdator så kan jag faktiskt tänka mig att hjälpa dig om den krånglar." Ha så kul, säger jag.

Men mer fancy blogginlägg än såhär blir det inte i nuläget, men jag kände att jah vägde upp "finheten" en aning med mina kraftuttryck och min frustration.

Ni vet här barnprogrammet "Rädda Joppe -död eller levande" som visades flitigt i början på 90-talet?

Undrar hur den ungen hade reagerat om Joppe hade blivit "räddad" död någon gång?

Låt oss måla upp senariot att Joppe glöms på en parkbänk och till följd blir han brutalt söndertuggad så till vida att han är nästan oigenkännlig, av en hundvalp. Spottad på av en pensionär, eldad på av en pubertal tonåring och slutligen bortförd av en örn som använder Joppe som stoppning till sitt bo.

Pojken är utom sig av sorg, men så en dag så är det en vänlig fågelskådare som räddar den döda Joppe och skickar hem hans kvarlevor i en liten låda med posten.

Blir pojken glad då? Alla barn som tittar?
Eller hade det varit bättre att jag och mina vänner fått leva i ovisshet?

Jag hade antagligen trott att Joppe bara tröttnat på sin ständigt klumpiga ägare och flyttat utomlands.

Är det verkligen bättre att bli räddad död?

Det funderar jag på kvart i tre en lördagnatt.

Micaela: Vi har ett jäkligt bra liv egentligen!
Samira: Hur menar du?
Micaela: Vi har det bra helt enkelt. Visst att det kanske kan vara struligt med kärlek ibland, för att inte tala om pengar och andra såna där nöjen. Men förutom det.
Samira: Om man väljer bort allting som ger en livskvalité menar du?
Micaela: Ja precis! Väljer man bort sånt dravel och bara andas och existerar, då har vi det fan jävligt bra!
Samira: Vet du en annan sak Micaela?
Micaela: Vadå?
Samira: Du är väldigt speciell.
Micaela: Tack!
Samira: Men om man bortser från det, då är du ju jäkligt söt.
Micaela: Aaaawwww!.. Eller vänta här nu?..

Samira: Orkar inte läsa mer om den där slappa musen som hänger och dinglar vid knäna!
Micaela: Ursäkta!?! Vad fan läser du om!?
Samira: En liten muskel som är stor som en mus och hänger helt slappt i knäet, rätt onödig.
Micaela: Det var inte vad du sa först!

Idag så firar vi våran käraste Samira på födelsedagen!
När hon stod i duschen så smet jag iväg och handlade lite och plingade sedan på dörren med sakerna ovan i händerna. Försökte mig på att sjunga "Ja må hon leva" med en röst jag insåg inte hade gett ifrån sig en knyst sen jag vaknade. Skrattade så mycket att jag blåste ut ljuset. Oerhört lyckat helt enkelt.

Humorn var att Samira trodde att jag var kvar hemma i sången och gått och blivit irriterad på mig för att jag ignorerade henne när hon pratade med mig. Höhö.

Vilken idiot man måste vara om man ser det här och står och trycker på lampknappen istället för ringklockan. Om jag har gjort det? Eeeh nej, nåt sånt korkat skulle jag aldrig göra! Speciellt inte två gånger... Hrrmm...

Tips på hur man roar sig bäst en onsdagskväll?

Åka tunnelbana sörpla högljutt med ett sugrör ur en nästan tom smoothie plastmugg. Det låter sjukt illa, man riktigt ser hur de kalla kårarna sprider sig bland mina medpassagerarna och flera av dem skulle nog gärna köra ner sugröret i halsen på mig.

Jag njuter, det finns inget roligare än att reta gallfeber på folk ibland.

Hur är detta möjligt? Jag bor med drottningen av kladdkaksbakande, och vi har inte firat kladdkakans dag!?
Detta känns väldigt fel. Det är ju helt den typ av firande som vi vill fira här i vårat alternativa universum, jag menar fuck jul och sånt, detta är ju så väldigt mycket viktigare!

Nä vi får helt enkelt skärpa oss för framtiden.

Micaela: vad ska vi hitta på när du fyller år?
Samira: Hmm.. Vet inte..
Micaela: En kul fest eller nåt så det kan hända nåt.
Samira: Hända nåt? Vadå vill du ligga?
Micaela: Va? Haha.
Samira: Med mig?
Micaela: Oh baby! Klart vi måste fira med att prova nåt nytt!
Samira: Får du inte!!!!! Muhaha! Sug på den du!
Micaela: Sug på vad?
Samira: Äääh..

Jag är inte alls avundsjuk att Milis och Tim åker till Thailand i två veckor idag. Jag är definitivt inte avundsjuk att G åker till Australien i 3 veckor på fredag. Och jag är verkligen inte avundsjuk att mamma åker till Mexico om två veckor.
Inte alls!

Hör ni det? Inte alls!!!
JAG ÄLSKAR KYLA!!!!!!!!!!!