Påsk.


Jag och Samira har målat ägg! Hon har målat av Freddie och lite annat tjusigt, medans jag målat efterblivna svampar och annat Nintendo-nördigt.
Kokade ägg och vattenfärg är för mesar, vi kör råa ägg och tuschpennor. Funkar fint.

För den som undrar hur min pojkvän ser ut så är det han som är porträtterad på det främsta ägget, blond, skäggig och med huggtänder. That's my man!

Livet tar tid.

Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen just nu.
Tro det eller ej så tar det ganska mycket tid av mig att jobba mycket, repa en föreställning som har premiär på onsdag (boka biljetter här ) och vara mitt inne i en smått panikartad flytt.
Mellan alla dessa aktiviteter så lägger jag in andra livsviktiga grejer så som att kramas, eller dicka te och diskutera livet med Samira.
Och igår, då klarade jag och Daniel Aladdin till Super Nintendo. Sådana viktiga saker måste man hinna med förstår ni.
 
Men jag ska skärpa mig, jag lovar.

Är huvudet dumt så får kroppen lida, sägs det va?

Micaela: Öhm, du har ett stort hål i tröjan.
Daniel: Jag vet.
Micaela: Okej, vad har hänt?
Daniel: Jag har rivit bort lappen på insidan.
Micaela: Va!? Rivit? Man klipper väl för tusan bort den?
Daniel: Nej, för då får man en sån där halv liten lapp som skaver ännu värre.
Micaela: Eh, så det är bättre att riva bort lappen och få ett hål i tröjan då?
Daniel: Ja. Men de går inte alltid sönder.
Micaela: Du är så jävla sämst. Hahaha!

Lek.

Infört en ny liten lek i vårt hem. Det heter "Gissa om Samira har kläder på sig när man kommer hem". Av de senaste 3 gångerna så har hon haft kläder på sig 1.
Vi får se hur det ser ut idag när jag kommer hem, någon som vill satsa pengar?

Oh yeah!

Vi har fått boende! Hurra för oss! Vågen, victorydance, highfive och allt det där.
 
Under april så kommer vi att flytta till Lidingö, den ni! Vi kommer bo superfint med uteplats, bastu och nära till vattnet, ett riktigt palats med andra ord!
 
Ursäkta mig, nu ska jag dansa min lyckodans en stund.

Det är lite mycket nu.


Man har inte roligare än man gör sig. Idag har jag lekt med smink och provat att sminka blåmärken. Knappast någon expert, men ack så kul att leka och prova sig fram. På långt håll ser de rätt bra ut, om jag får säga det själv.

I övrigt har jag haft en riktigt bra helg, hela helgen var som en bakfyllesöndag ungefär
. Fast utan bakfyllan. Massa, massa tv-spel och pizza tillsammans med Samira och Daniel(min pojkvän).
Precis vad jag behövde inför den här helvetesveckan där jag jobbar 5 nätter, har teaterrep på dagarna och däremellan ska hinna med någon slags sömn, affischera teatern och att flyttpacka. Förmåga att klona sig hade inte varit helt fel just nu, om man säger så.

Men det är spännande saker på gång så jag är glad som en speleman ändå!

Potatis eller tomat, saksamma

Samira: Igår när jag var ute och sprang så såg jag världens fetaste röv!
Micaela: Ehh, okej? Finkänsligt?..
Samira: Oj, nej! RÄV! Jag såg världens fetaste räv!

Vad hände här?

Jag har misslyckats. Nu är det illa go' vänner, riktigt illa.

Jag var så himla nöjd med att typ vara den sista i världen som inte hade Instagram. Kände mig så häftig som kunde stå emot på nåt vis.
Tills jag häromnatten hade tråkigt på jobbet..
Så, nu är jag inte längre tuff som står emot, nu är jag tönten som skaffade Instagram sjukt lång tid efter alla andra. Kul..
Anyway, känner ni att ni vill ha mer Micaela så kolla här http://instagram.com/mickisprickis
 
Som om inte det vore illa nog så har jag alltid avskytt det där tjatet om Candy Crush Saga, lovat mig själv att aldrig börja spela det.
Tills Tim och Milis övertalade mig att "bara prova" häromkvällen..
Så ja, nu spelar jag det också.
Hurra..
Det värsta är att det inte ens är det minsta roligt, utan att man bara fortsätter för att man blir förbannad när man misslyckas!

Mainstream-Micaela. Det är jag det. Jodå såattehh..
 
 
 

Min vän, tågrånaren



Jag har seriöst världens roligaste vänner!

En kär vän till mig har skojat (trodde jag) om att försöka lyckas ha lösmustasch på sitt körkort. Jag skrattade mest och rykte på axlarna, trodde aldrig det skulle gå. Men häromdagen så trillade den här bilden in på min mail, haha!

Han lyckades!? Blondt hår och svart mustach är tydligen inget problem för transportstyrelsen, skönt att veta. Förövrigt ser han ut som en tågrånare i vilda western om ni frågar mig.

Jag är så glad att han lyckades för ni ska veta att han lagt ner mycket tid på detta. Han har gått till en riktig perukmakare och köpt en mustasch av riktigt hår, en väldigt feminim men trevlig herre hjälpte honom att välja ut den som han trivdes bäst i.
Sedan var det den lilla detaljen att mustachen var röd, men det stoppade inte min vän. Han köpte hem hårfärg och färgade seriöst mustaschen hemma i badrummet. Sen så beklagade han sig för mig om att han köpt en ljusbrun färg och resultatet blev nästan svart, haha. Underbart hur viktig denna mustasch varit för honom under några veckor nu.

Roligt också att när han skulle hämta ut körkortet så fick han argumentera med damen bakom disken i 20 minuter innan hon lämnade ut det inte på grund av bilden, den var tydligen inget problem(!?) utan för att hans namnteckning var olik den på körkortet, haha!

Jag tycker detta är hysteriskt roligt, ser med nöje fram emot att höra om allt strul som han kommer ha med det där kortet framöver. Han får ju kallt räkna med att aldrig bli insläppt på krogen igen.
 
Men det är kul!

Kalasdag

Paketet kom tillslut, brorsonen blev lycklig över att få Mario-pimpa rummet och jag behöll min status som favoritfaster, (ensam som faster med ändå) all nöjda och glada!

Coinbattle

Jag spelade coinbattle på Super Mario Bros. U igår mot makarna Tägtgren, måste tyvärr erkänna att det på ren svenska gick käpprätt åt helvete. Jag fick råpisk, helt enkelt. Tills jag av misstag upptäckte att en rätt bra strategi för att vinna var att få den höggravida Milis att skratta så hon nästan kissade ner sig. Då jäklar vann jag! Hur jag lyckades? Ja det undrar jag också, men vi tjafsade lite om att de andre använde Yoshi på ett orättvist sätt och så sa jag "Äh klaga inte! Du förlorar faktiskt mindre på att dö än vad du skulle göra om jag tog den i munnen under en lång stund!" Eeeehh ja... Jag vann i alla fall!

Snigelpost

Åååååååh vad det är jobbigt att vänta på post! Känns som att det är jag som är 4 år igen.

Är i Dalarna på blixtvisit för att gratta min älskade brorson Devin på 4-års dagen.
Hans present beställde jag direkt hit och jag vet att den kommer idag, men posten är så seeeeeeeeeeg så jag vet inte var jag ska ta vägen! Jag vet bara att det finns en ivrig kille som väntar på att bli grattad av sin älskade Mickis. Jag vet också att jag inte vill åka till en paket-törstande 4-åring utan present då jag vill fortsätta vara hans älskade Mickis och inte vill degraderas till en suck eller liknande, så snälla posten kom nu!

Boendejakt

Idag har vi hittat vad Samira refererar till som "vår våta dröm"!
Jag syftar självfallet på boende! Vi har hittat vårt drömboende (vad det är för boende? Tsss, riskera konkurens glöm det, bitches!) och hört av oss med detsamma och blivit lovade ett svar snart.
 
Så snälla håll alla tummar ni har för oss, för snart har hela mars gått och vi har ingen lust att byta bloggandress till ingenbostadsyta.blogg.se

Attans bananer

Medans jag jobbar och sliter så ska Samira ut och fira St. Patricks day med några vänner. Hon hade tänkt ha rött på sig, men dum som jag var så meddelade jag henne att man får nypa folk som inte har grönt.
Ångrar det, hade velat se "Ilsken Kerub flippar efter att blivit nypt 100 gånger" på Youtube imorgon.
 
Ibland önskar jag mig en tidsmaskin lite mer än andra dagar.

Jag lever.

Tro det eller ej gott folk, men jag har inte avlidit i sviterna av min nackspärr, jag lever än.
Bara lyckats tappa bort 2 olika mobilladdare och därav inte haft en mobil med ström till hands, dator kändes tydligen också överskattat, eller nåt? Hur som helst så var det lite skönt att ta en semester från från sociala medier och internet faktiskt.

Hel Teknisksemester i har jag dock inte haft, nackspärren har inbjudit till soffsittande och resulterat i äckligt mycket tv-spelande. Kan då lätt lova er att man inte får fyrkantiga ögon av att spela för mycket, får då hade jag då varit i den sitsen nu, lätt.
 
Så uppdatera mig. Vad har jag missat under dessa två dagar? Vilken nyhetskanal har visat porr? Vem har gjort bort sig på Twitter? Vilken bloggare har legat med en annan bloggare?
Let me know all the smaskiga detaljer tack!

Insikt.

Idag började jag dagen med att tycka lite synd om mig själv, gårdagens begynnande nackspärr har nu blommat ut totalt och jag känner mig väldigt begränsad.

Men sen hände något. Jag strosade utmed Götgatan, solen värmde, himlen var blå. Jag lyssnade på en spellista med bara glad musik, och jag kände ett otroligt starkt kärlekspirr i magen. Jag insåg att det inte är ett dugg synd om mig, för jäklarns vad lycklig jag är!

Beware, hot stuff!


Så här snygg var jag när jag imorse lade mig för att sova efter nattjobbet.
Vetevärmare för att försöka lindra en begynnande nackspärr, samt hörselkåpor då någon sadist bestämt sig för renovera lägenheten över våran.

Svar ja, jag var tvungen att använda kofösare för att mota bort alla kåta människor som vallfärdade hem till mig.

Gör om, gör rätt.

Hej, jag menar inte att störa er såhär tidigt på morgonkvisten. Jag vill bara ställa en snabb liten artig fråga om det är okej?
Vem i HELVETE bestämde sig för att förvandla Sverige till ett outhärdligt jävla köldhål!? Vem!? Det ska ju för helvete bli vår nu! Baaaaaah!

Så, det var bara det jag ville säga. Tack för att ni lyssnade.

Visdomsord.

Bjuder på några citat från dagen.

"Ååååhhh titta Hemtex, ska vi gå in och titta? Nej just det, vi har ju inget hem.."

"Han är en sån där kille som om man ger honom ett hårstrå så vips så sitter man där med hela skalpen avsliten i en borrmaskin."

"Jag känner mig fan som en fisk i en guldskål."

"Grattis till din nya pojkvän, sa han. Vadå grattis? Vad svarar man på något sånt? Tack låter så dumt, det är ju inte direkt som att man vunnit på lotto, det är ganska hårda inträdesprov och intervjuer för att lyckas få en sån faktiskt."

Maken till fräckhet.


Någonstans under kvällen så började chokladasken spåra ur. Inte vi alltså, utan enbart asken.

Till vår älskade massageterapeut


Ikväll, efter en månads fördröjning så har vi examensfirande av Samira eller ja "Keruben från Bronx" som hon numera heter.
Så nu blir det vin och skratt tillsammans med Sammi och G i lilla palatset!

Frukost.

 
Alla dagar som börjar med att jag får slicka en skål är en bra dag!
Att jag blev så ivrig att jag höll på att slå ut framtänderna med skeden gör inget, lätt värt det.

Nytt på boendefronten, önskan om att vara lesbisk.

Nu är vi lite bittra got folk. Vi sitter på kökssoffan i vårat lilla palats och spottar och fräser, men också mellan varven skrattar åt våran egen bitterhet.
Fast precis i skrivandets stund så börjar Samira sitta och slå en mortelstöt av sten hårt i handflatan, så vi är nog mest irriterade. Faktiskt.
 
Vi blir ju som sagt hemlösa snart. Så idag så traskade vi över till en lokal hyresvärd på våran gata för att fråga om de hade något att erbjuda oss.
Det första vi blev tillfrågade var om vi var ett par. Vi trodde att hon frågade bara för att undvika någon pinsam situation, så vi svarade pedagogiskt att vi inte har en sådan relation, utan att vi är vänner som bor ihop.
Dumt gjort..
 
Tydligen så får man bara lägga ihop sina inkomster om man har en "kärleksrelation"!? Så för att vi inte ligger med varandra så måste vi söka boende bara utifrån min låga inkomst som jag får från ett lågavlönat jobb som personlig assistent. Det spelar alltså ingen som helst roll att Samira också har en inkomst och det ser betydligt bättre ut att vi kan ange båda, så vi faktsikt skulle ha en chans att få hyra en 2a eller 3a, nej, nej. Det bryr de sig inte i, så länge som vi inte knullar så räknas bara en av oss.
 
Jag har aldrig känt sig så sugen på att utbrista "Nej men OJ vad lesbisk jag känner mig" och släta av Samira på receptionsdisken som just där och då.

Gruff!

Koll på läget.


Jaaa, bilden är upp och ner, skyll på telefonen, inte mig! Tror jag var lite stressad när jag skulle åka idag, det näst sista jag gjorde var att borsta tänderna, sen var det sista att kolla så jag lagt mobilen i bakfickan. Då inser jag att jag lagt tandkrämen i bakfickan istället för mobilen..

Samira i sitt esse.

Samira: Jag har köpt den mest perfekta tandborsten (visar tandborsten på bilden)! När man har dejt så är det en perfekt tandborste att ta med sig eftersom den är ihopfällbar, och när man inte har dejt så kan man använda det tjocka skaftet till att låtsas att man har en dejt!

Ibland vill man ha gårdagen idag.

Idag så är jag Micaela 14 år, gud så exalterad jag är!
 
Strax hoppar jag i bilen och åker till Falun för att hämta upp min kära vän Erika, sedan bär det av vidare till Gävle och Sarah. Vi har hört ihop alla tre sedan högstadiet, så det är mycket minnen, mycket flum och framför allt mycket skratt. Vad som helst kan hända när vi ses, det är tur att vi inte skäms så lätt.
 
Nu peppar jag igång mig på det enda rätta sättet, det vill säga att Håkan Hellströms första skiva går på repeat och jag dansar runt i mina pyjamasbyxor.
 
Trevlig lördag!
 

Oftast händer det.

"Inlöses senast 1 februari 2013" Happ, nu har man gått miste om en sån där storvinst igen.

Just idag är jag stark.

Nämen? Jag har ju glömt gratulera alla oss kvinnor på kvinnodagen!?
Stort hurra till oss, äntligen är det våran dag!
 
Kanske ska man slå på stort och våga sig ut ur den mörka grotta där jag gömmer mig de andra 364 dagarna på året när de inte är en kvinnovänlig-dag?
Eeehhh...

Bakchoklad

Det här gör mig fnissig och äcklad samtidigt. Vem är det som det är fel på, mig eller chokladen?

Mvh Micaela 6år.

Brustna spindelhjärtan är inte att leka med.

Min kära far gillar att höra om mina och Samiras spindelhistorier, så medans vi idag inmundigade en lyxmåltid på en känd lyxkrog som serverar korv och hamburgare så frågade han mig om det hänt något nytt på den fronten. Då insåg jag att jag helt glömt att berätta en historia inte bara för min far utan även alla er läsare, det måste vi genast råda bot på!
 
Hemma i vårt palats så råder det just nu något som nog bara går att jämföras med en landssorg. Greta (för er som inte orkar klicka på länken, Freddies flickvän, den lilla spindeln i vårt käksfönster.) finns inte längre med oss, Samira är knäckt.
För ett tag sedan så hittade Samira en spindel inne i vårat badrum, och tro det eller ej men till och med hon förstod att det kanske var lite mycket begärt att be mig om att få ha en tredje tam spindel på våra 18-kvadrat. Så hon fångade in den lille parveln och släppte ut hen (hen invigning på bloggen, vill ni skjuta eller göra vågen?) på fönsterbrädan utanför köksfönstret.
Inget konstigt med det, det sved lite i hjärtat på spindlarnas Moder Teresa, men i övrigt var allt lugnt.
 
Tills några dagar senare.
 
Samira satt med knäppta händer och blicken i bordet när jag kom hem, hon förklarade med allvarlig stämma att vi behövde prata. Jag trodde såklart att hon skulle dumpa mig, att någon dött eller att hon drabbats av rabies, minst.
Men nej, Greta hade inte hängt upp och ner i sitt nät på flera dagar som hon annars alltid gör. Hon hade tyvärr tvingats inse sanningen, det var Greta som hon kastat ut på fönsterbrädan.
Vidare berättade hon att som om det inte vore nog så tyckte hon nu att Freddie såg blek och mager ut, hon var helt enkelt rädd att han led av brustet hjärta eftter att hon kastat ut hans flickvän i vinterkylan.
 
Ja, jag tror att ni känner lite som jag, vad fan svarar man på något sådant? Jag har aldrig någonsin läst i någon relationsspalt hur man hanterar sin sambos sorg över ett brustet spindelhjärta. Jag var rätt stum, nickade bara sammanbitet och erbjöd henne ett glasspaket och en sked, som de alltid gör i amerikanska filmer när en tjej är ledsen.

Jag tror min far är den som lyckats sätta ord på det bäst: "Brustna spindelhjärtan är inte att leka med".
det är väldigt sant. Inte Kerubhjärtan heller för den delen.

Hjälp eller hjälp, det är frågan


Nu har jag varit sådär smart igen. Jag tolkade inte denna rubrik som att de erbjuder barn hjälp, utan att de uppmanar barn att hjälpa. Jag ser liksom framför mig hur pappan säger till lilla Anna 4 år att hjälpa pappa bära ut platt-tv:n för att mamma är en korkad kossa.
Älskar min hjärna ibland, den håller mig då underhållen.

No more Hedenhös!

Yeah babysar! Jag fick med mig en ny mobil hem idag, precis som jag ville. Så nu sitter jag här med ett fånigt flin och är helt löjligt nykär i min nya Samsung Galaxy SIII mini (är någon av er därute missnöjd med just en sådan telefon, så håll bara käften. Don't you dare ruin this for me!).

Så inga mer snöbollar, (eller jo antagligen, men bara på grund av humorn i att han höll på att skita ner sig) nu kan jag bete mig som en moderna kvinna av idag, eller något sånt.

Hemma


Dalarna ljuva dalarna! Idag har jag varit och hälsat på min kära far som fått en stroke för en tid sedan, väldigt skönt att se honom på benen.

Sen så har jag och mina brorsöner snickrat ihop (vi fick äran att hamra Daim till smulor, det var lagomt svårt för "mästerbagaren Micaela") en försenad födelsedagstårta till min storebror.

Nu blir det en trip till Borlänge som förhoppningsvis slutar med att jag kommer hem med en ny telefon, för den jag har har gett upp.
Känner mig som hågon hämtad ur Barnen Hedenhös, häromkvällen fick jag lov att kasta snöboll på min pojkväns vardagsrumsfönster för att bli insläppt genom portdörren.

Flyttplanering

Ordningen är återställd, Samira är hemma i palatset igen (som snart inte är vårat palats längre mummel, gruff), och brödburken är full med lagoma bitar, hurra!
 
Samira har ju i alla fall prioriteringar gällande flytten klar: "Jag hoppas du är medveten om att jag på något vis kommer behöva fånga Freddie i en burk, lirka loss hans nät och flytta med alltihop till nya lägenheten." Hon älskar fan den där spindeln mer än mig (ja, jag är lite bitter (men bara lite)).

Operation nytt palats!

Tråkiga nyheter mina vänner! Jag borde förstått att det betyder otur att vara positiv på en måndagsmorgon!

Direkt efter jag publicerat blogginlägget så kollar jag min mail och får veta att jag och Samira blivit uppsagda från vårat andrahandskontrakt (för att de behöver lägenheten, inte för att vi är konstiga. Faktiskt.) och därför kommer behöva flytta ur vårat palats senast den sista april!

Ni förstår ju själva hur detta känns för oss, vi har ju precis kommit till ro i vårat lilla (och framför allt -billiga) kryp in.
Vi är definitivt inte redo ännu att sluta vara sambos och ge upp våra temys och intelligenta diskussioner, hoppas innerligt att inte ni heller är redo att mista det riktigt än!

Så låt oss härmed slå våra kloka huvuden ihop och hjälpa oss skaffa ett nytt palats!
Är det någon där ute som har något tips på boende i Stockholm, hör av er. Etta, tvåa eller trea funkar utmärkt (vi är inte så kräsna som ni vet).

Tack på förhand!

Solen skiner och fåglarna kvittrar, i mitt huvud.


Godmorgon! Bjuder på en frukostbild, då jag är den enda i världen som inte har Instagram så måste jag posta min matbilder här.

Nä, men idag är det frukost på ett café i hopp om att det ska lyckas tvinga upp mina tunga ögonlock. Kommer direkt från nattjobb och strax blir det tidigt teaterrep.

Har dock en riktigt bra vecka framför mig med mycket kul att se fram emot. Idag till exempel får jag äntligen sova ut, det är fan något att se fram emot!
Imorgon kommer den lilla Keruben hem till palatset igen, och på onsdag åker jag upp till mitt älskade Dalarna (ja, jag åker upp dagen efter Samira åker hem. Dalarna är inte stort nog för oss båda, eller nåt).
Sedan rundar jag av veckan med att jag och min vän Älgen åker till Gävle och firar Sarahs födelsedag.

Känns rätt fint att vara typ ensam om att vara lycklig över att det är måndag, muhaha!

Present.


Idag är en bra dag! Jag har fått paket idag! I och för sig, alla "paket-till-Micaela-dagar" är bra dagar!

Jag är världens mest nyfikna människa, och jag har i 1,5 vecka väntat på ett paket som en viss pojke köpt till mig. Det borde fan vara klassat som tortyr att säga till mig att "du ska få en present, den kan ta flera veckor, upp till en månad innan den kommer," behöver jag ens tala om att jag klättrat på väggarna av nyfikenhet!? En dag till och jag hade sålt min själ till posten för att få dem att skynda på.

Den fina Toad-mjukisen ni ser på bilden var vad som låg i paketet. Om det gjorde en gammal Nintendo-nörd och Toad-fanatiker glad? Vansinnigt!
Tror dock att Salahuddin (katten) blev lite avundsjuk när jag kramades och tackade för presenten för han började mysa med Toad.
Förvisso vore det väldigt gulligt med Toad-kattbäbisar, katter med väst och svampmössa awesome!

Fredag.

Trevlig helg!
Önskar Micaela och grannpojken som "spelat" piano i typ 13 timmar..

Ett halvår på 18-kvadrat.

Idag så är det en glädjens dag ska ni veta! Idag har jag och Samira bott ihop i 6 månader, hurra!
Det längsta budet vi fick på hur länge vi skulle stå ut med varandra var 3 månader, så we sure shut them up!
 
Hur vi firar? Eeeehh, genom att Samira inte är hemma och vi inte setts på typ evigheter. Det är väl den bästa belöningen?
Nä, men min lilla arbetsmyra är uppe i Dalarna för att massera på Vasaloppet under helgen, och tro det eller ej, jag saknar henne massor!
 
Firar med denna fina gamla bilden på oss från teaterföreställningen Spanska Flugan. Det är för övrigt Den blonda Keruben herself som sminkat oss.
 
Firade även med att låta bli att äta en vecka gammal kladdkaka som jag hittade i kylskåpet, borde få medalj för att jag klarade att stå emot. Den SER god ut, okej?
 

Reklam.

Om någon av er där ute skulle vara sugen på att se mig stå på scen så får ni chansen här!
 
Fotograf: Anna Persson.
 

Manusförfattare: Sara Jussi
Regi: David Prowse
Skådespelare: Sara Jussi, Micaela Nilsson
Producent: Ofelia Eriksson
Scenograf: Maja Godenius
"Så vad i helvete är det du vill veta då?".
RSS 2.0