Det är en jäkla tur att det är Samira som går upp tidigt på morgonen och inte jag. Häromdagen skulle jag gå upp före klockan sex på morgonen, det var en total katastrof. Låt mig stapla upp förloppet för er:

 

• Ramlar nästan från stegen till så att det knakar till något fruktansvärt och ett surt "grrrrrmmmmmmm" från Samira.
  
  
• Inser att det är becksvart i hela lägenheten.
  
  
• Famlar i total blindo mot toaletten och lyckas gå in en garderob på väg dit.
  
  
• River ner en sprayflaska i handfatet så det ekar i hela lägenheten.
  
  
• Ligger och krälar runt på hallolvet på alla fyra och letar efter min väska och diverse saker jag lagt på golvet kvällen innan.
  
  
• Tror mig vara klar.
  
  
• Inser jag att jag hade två väskor på hallgolvet och packat halva packningen i ena väskan och andra halvan i den andra.
  
  
• Biter mig i armen för att kväva min frustration.
  
  
• Går till kylskåpet för att hämta min matlåda och lyckas sparka i lilltån i köksbordet.
  
  
• Biter mig ännu en gång i armen, denna gång för att kväva ett smärtskrik.
  
  
• Lyckas äntligen ta mig ut genom dörren.
  
  En timme senare:
• Funderar på varför jag har ont i armen.