Det har blivit en vana. Det händer varenda gång. Jag börjar tro att det inte bara är ett litet oskyldigt skämt.

 

Varenda gång Samira lyssnar på låten "En apa som liknar dig" så skrålar hon istället i refrängen "du är apan som liknar mig" och pekar på mig och ser så oförskämt nöjd ut.

 

Varenda gång.

 

Borde jag känna mig kränkt?