Idag har jag jag (Micaela) en "sådan där dag", ni vet. En allmänn depp dag, till och med det vandrande leendet Micaela har sådana dagar. Det är viktigt att man tillåter sig att vara nere ibland, då uppskattar man desto mer när man är på topp igen.

 

Dock så har jag världens bästa vänner som tydligen inte alls vill låta mig sura, skrev en status på Facebook om att spendera dagen i sängen och det hann inte gå många sekunder innan det började ösa in sms och samtal från vänner som ville muntra upp mig, skapligt bortskämd är man allt!

 

Men något vi däremot inte är bortskämd med är kommentarer här på bloggen, what's up with that? Jag ser ju att ni finns, att ni läser. Lämna gärna ett litet livstecken eller lite feedback, bra eller dålig är upp till er. Det skulle muntra upp mig ännu mer nu när jag återigen åker för att jobba natt.