Idag har jag färgat håret (ni får se en bild sen, måste sluta hyperventilera först). Eller som man också skulle kunna säga, idag har jag flippat ur typ 100 gånger.

Har haft rött hår i 1,5 år nu och tänkte dra mig i alla fall lite mer åt det bruna hållet.

Fick hjärtklappning redan i affären när jag funderade på vilken färg jag skulle ta: "Tänkt om det blir för mörkt?"
"Tänk om det inte blir nån skillnad, så trist."

Sen när jag hade i färgen: "Vad ljust det ser ut, det kommer inte bli nån skillnad alls, fan."

5 minuter senare: "Helvete!! Håret bli ju fan kolsvart, fuckfuckfuuuuck!"

Vid urtvättningen: "Allt rinner ju ut, kommer inte bli nån färg kvar alls, sabla glashår.."

Tittar upp i spegeln: "Aaaaaaaaaahhh skiten ÄR ju svart!"

Blåser håret i panik: "Nu börjar det se lite ljusare ut när det torkar, skönt. Rätt snyggt faktiskt."

När håret är torrt: "Men helvete vad blek jag ser ut med mörkt hår, ser ju ut som ett spöke!"

Har på 100kilo smink: "Sådär ja, nu väger ansiktet upp håret rätt bra, nu ser jag inte lika glåmig ut. Rätt snyggt faktiskt."

Vid en närmare titt: "Eller så ser jag fruktansvärt översminkad ut, jag ska fan på teaterrep, inte nattklubb. Ser sjukt tillgjord ut, faaan!"

Sen var jag tvungen att åka hemifrån. Sitter på tunnelbanan och flippar fortfarande ut. Varannan gång jag ser min spegelbild i fönstret känner jag mig snygg och varannan tycker jag mig se ut som ett panda som diskret försöker smälta in på Ica.

Vi får väl se vad det blir av detta.